|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Gudstjänstutskottets betänkande
2006:2
|
|
|
|
Teologisk reflektion kring samlevnadsfrågor
|
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2006:12 där Kyrkomötet föreslås uppdra åt Kyrkostyrelsen att i Sveriges Kristna Råd ta initiativ till en reflektion kring samlevnads-frågorna för att uppnå en gemensam kristen förståelse och hållning i frågorna. Utskottet konstaterar att en gemensam reflektion redan pågår inom Sveriges Kristna Råd, och att en sådan inte kan villkoras på det sätt motionärerna förutsätter. Läronämnden har yttrat sig över motionen. Utskottet föreslår Kyrkomötet att avslå motionen. Till betänkandet har ett särskilt yttrande och en särskild mening fogats.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2006:12.
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2006:12 av Bertil Murray och Dag Sandahl, Teologisk reflektion kring samlevnadsfrågor
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att i Sveriges Kristna Råd ta initiativ till en gemensam reflektion kring samlevnad, partnerskap och äktenskap med syfte att möjliggöra en gemensam kristen förståelse och hållning i dessa frågor.
Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över motion 2006:12. Yttrandet bifogas som bilaga 1.
Utskottet
Bakgrund
Vid Kyrkomötet 2005 behandlades Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2005:9 Samlevnadsfrågor, i vilken tre förslag till beslut presenterades för Kyrkomötet. Beslutsförslagen innebar 1. att godkänna Kyrkostyrelsens handläggning av frågor kring fortsatt teologisk reflektion kring samlevnadsfrågorna och insatser för att stödja barn och familj, 2. att ställa sig bakom Kyrkostyrelsens fyra konstateranden beträffande homosexuella i kyrkan samt 3. att anta Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i 23 kap. 4 § kyrkoordningen beträffande välsignelse över ingånget partnerskap. I Kyrkostyrelsens konstateranden beträffande homosexuella i kyrkan sägs a) att det är uteslutet att fördöma den homosexuella personen eller att skuldbelägga den homosexuella läggningen, b) att kyrkan aktivt skall motverka diskriminering av personer på grund av sexuell orientering, c) att Svenska kyrkan inte bör sanktionera eller driva en organiserad verksamhet i syfte att ”bota” homosexuella från deras läggning, samt d) att homosexuell orientering, eller ett liv i partnerskap, inte är ett motiv för att vägras vigning till kyrklig tjänst.
Gudstjänstutskottet behandlade skrivelsen samt fyra motioner med anledning av denna, i sitt betänkande G 2005:2 Samlevnadsfrågor. Utskottet konstaterar att Svenska kyrkan i ett tidigt skede såg behovet av forskning och reflektion kring samlevnadsfrågorna i allmänhet och homosexuell samlevnad i synnerhet. Arbetet inleddes med den utredning som Biskopsmötet tillsatte 1972, vilken resulterade i boken De homosexuella och kyrkan, och har sedan fortsatt i olika former. På senare år har ett särskilt ansvar för att ge material för reflektionen legat på Teologiska kommittén. Sedan Kyrkomötet 1997 behandlat en motion om en kyrklig välsignelseakt för homosexuella par fick Teologiska kommittén i uppdrag att arbeta med dessa frågor.
Till Kyrkomötet 2002 presenterades samtalsdokumentet Homosexuella i kyrkan – ett samtalsdokument från Svenska kyrkans Teologiska kommitté. Med anledning av detta beslöt Kyrkomötet dels att samtalsdokumentet skulle sändas ut för samtal på bred front i stift och församlingar, dels att uppdraget till Teologiska kommittén skulle breddas genom att närliggande frågor kring samlevnad och äktenskap lyftes in. Beslutet innebar också att resultaten av samtalen skulle sammanställas och återrapporteras till Kyrkomötet, vilket skedde i Kyrkostyrelsens skrivelse till Kyrkomötet 2005.
Utvärderingen av samtalsprocessen genomfördes i form av två undersökningar under 2004. Den första hade som syfte att undersöka i vilken utsträckning samtalen kommit igång och huruvida man använde samtalsdokumentet och den studiehandledning som tagits fram till detta. Resultatet visade att kännedomen om materialet var hög och att processen där den kommit igång fungerade väl, men att det endast var i cirka hälften av pastoraten som några organiserade samtal kommit igång. Det var också i huvudsak inom den inre församlingskärnan som samtalen fördes. Syftet med den andra enkäten var att få en bild av dels samtalsklimatet i processen, dels attityder till sakfrågan. Kortfattat kan man konstatera att samtalsklimatet upplevts som positivt av många deltagare. I KsSkr 2005:9 ges en relativt utförlig redogörelse av resultatet av undersökningarna. I skrivelsen ges också en gedigen genomgång av de ekumeniska aspekterna på processen samt en medieanalys som speglar hur frågor kring homosexuella i kyrkan har behandlats i den allmänna debatten.
Den 20 april 2005 fastställde Kyrkostyrelsen direktiv för fortsatt teologisk bearbetning av samlevnadsfrågorna. Arbetet skall koordineras av Teologiska kommittén, som har anlitat universitetslektorerna Johanna Gustafsson Lundberg och Mikael Lindfelt för att göra bearbetningen. De rubriker som anges i direktiven är följande:
1. Samlevnad och barn i vår tid.
2. Grundläggande begrepp och teologiska förutsättningar.
3. Äktenskapet; a) äktenskapets historiska utveckling, b) äktenskapets olika funktioner, c) precisering av äktenskapet, d) skilsmässa, e) kyrkans roll vid ingående av äktenskap.
4. Samkönade relationer, a) historik, b) vilka viktiga funktioner bör en samkönad relation fylla i vår tid?, c) reglering av samkönade relationer, d) ekumeniska aspekter, e) kyrkans roll vid ingående av partnerskap/äktenskap.
5. Slutsatser av teologisk bearbetning.
Sveriges Kristna Råd (SKR) har också under senare år arbetat specifikt med samlevnadsfrågorna. Under våren 2003 fördes en diskussion mellan HomO, Hans Ytterberg, och företrädare för trossamfunden om grundläggande värderingar. Detta föranleddes av att Homo i en skrivelse ifrågasatt statsbidraget till trossamfunden. Inför samtalet med HomO hölls ett förberedande seminarium med bred ekumenisk uppslutning.
Under 2004–2005 har en särskilt utsedd arbetsgrupp bearbetat äktenskaps- och vigselfrågor. Arbetet redovisades i februari 2005 i rapporten Äktenskaps- och vigselfrågor En probleminventering. Uppdraget för detta arbete var:
att göra en kartläggning av några specifika frågor för fortsatt ekumenisk behandling inom SKR. Arbetsgruppen skall översiktligt beskriva hur följande frågor behandlas dels inom SKR:s medlemskyrkor, dels mellan kyrkorna vid interkonfessionella äktenskap:
– vigselrätt/vigselplikt
– definitioner av äktenskap och samboskap
– skilsmässa och omgifte
– pastorala råd om äktenskap
– liturgisk utformning av vigsel
– förutsättningar för bilaterala överenskommelser om interkonfessionella äktenskap
På detta sätt kan gruppen bidra till en kartläggning av vilka frågor som bör bli föremål för fördjupat samtal. Här närmar vi oss dock ytterligare stora teologiska/ etiska frågor kring människosyn och den mänskliga sexualiteten. Dessa samtal är viktiga att föra men utan tidspress och i ett eget sammanhang.
Den 24 februari 2005 genomfördes ett seminarium med SKR:s och FSR:s (Frikyrkosamrådet) styrelser, där man reflekterade kring samlevnadsfrågorna i ett bredare perspektiv. Under seminariet redovisades bland annat resultatet av den hearing om kärlek, samlevnad och äktenskap som Svenska kyrkans teologiska kommitté inbjöd till i september 2004. En teologisk fortsättning på seminariet planeras till SKR:s styrelsesammanträde den 4 december 2006.
En referensgrupp med företrädare för trossamfunden är knuten till den pågående statliga äktenskaps- och partnerskapsutredningen, som startade 2005. I gruppen ingår ett antal representanter för SKR:s medlemskyrkor.
Överväganden
Gudstjänstutskottet konstaterar att en gemensam reflektion kring samlevnad, partnerskap och äktenskap redan pågår inom Sveriges Kristna Råd. Den avgörande punkten är dock vilken målsättning som sätts för dessa samtal. Motionärernas önskan är att syftet skall vara att möjliggöra en gemensam kristen förståelse och hållning i dessa frågor. Utskottet menar att detta inte är möjligt på kort sikt. Utskottet vänder sig mot varje förståelse av kristen enhet som något som begränsar den pågående dialogen. Ett bifall till motionen skulle omöjliggöra för Svenska kyrkan att för sin del fatta beslut i frågor kring äktenskap och partnerskap under lång tid framöver.
Frågor kring samlevnad i allmänhet och homosexuell samlevnad i synnerhet är aktuella i de flesta kyrkor och samfund såväl inom Sverige som i den världsvida kristna gemenskapen. Den ekumeniska dialogen är oerhört viktig och det är avgörande att den kan föras i en öppen och generös anda. Frågorna är svåra och nya frågeställningar kring kön och sexuell identitet väcks kontinuerligt i det allmänna samtalet. Svenska kyrkan har arbetat med dessa frågor under en lång rad av år och tagit långtgående beslut, som motiverat andra kyrkor att också arbeta med frågorna. Över detta kan vi och bör vi vara stolta. Samtidigt är det viktigt att påminna om att vi aldrig får släppa relationen till de som inte tänker som vi. Ett gott exempel är Borgå-gemenskapen där olika synsätt till dessa frågor finns, vilket gett anledning till särskilda samtal, och där relationerna och överenskommelsen lever vidare.
Utskottet konstaterar, med anledning av utvärderingarna av samtalsprocessen under 2004, att det är olyckligt att samtal inte förts i alla församlingar. Förklaringarna kan vara såväl att man inte velat befatta sig med Kyrkostyrelsens förslag som att detta är så självklart att andra frågor varit mer angelägna att ägna tid åt. Ansvaret för att samtal kan föras där behovet finns delar vi alla som har ett engagemang för Svenska kyrkan. I sammanhanget kan också konstateras att det förhållandet, att i hälften av församlingarna har samtalsmaterialet bearbetats, kan utgöra ett viktigt tillskott till det allmänna samtalet i kyrka och samhälle. Gudstjänstutskottet föreslår att Kyrkomötet avslår motionen.
Uppsala den 28 september 2006
På Gudstjänstutskottets vägnar
Glenn Håkansson
Närvarande: Glenn Håkansson, ordförande, Timmy Leijen, Ulla-Britt Emanuelsson, Johan Åkesson, Anna Karin Hammar, Mats Hagelin, Ingegerd Flock Andersson, Lisbet Båfält, Gerd Johansson, Anders Åkerlund, Fredrik Nilsson, Kerstin Hesslefors Persson, Marianne Kronbäck, Christina Holmgren och Kaya Ålander.
Biskoparna Martin Lind och Caroline Krook har deltagit i utskottets överläggningar.
Särskilt yttrande av Marianne Kronbäck
2005 beslutade Kyrkomötet om välsignelseakt över ingånget registrerat partnerskap. Vid beslutet fanns en betydande minoritet och jag hörde till reservanterna. Jag ifrågasätter inte att Svenska kyrkan fattat sitt beslut, men i ärlighet mot min övertygelse menar jag:
1. att utskottet under punkten Redogörelse för ärendet borde ha uteslutit den del av texten som börjar ”men det finns anledning” och slutar ”de beslut som tagits där”.
2. att utskottet under punkten Överväganden borde ha uteslutit sista meningen i första stycket.
3. att utskottet under punkten Överväganden i andra stycket borde ha uteslutit meningen ”Över detta kan och bör vi vara stolta.”.
Ytterligare vill jag betona att samtal och respekt för olika övertygelser är en omistlig del i att komma fram till beslut. Öppenhet är en väg som jag bejakar när det gäller svåra frågor, som de kring samlevnadsfrågor.
Särskild mening av Ola Isacsson
Jag instämmer i det särskilda yttrandet av Marianne Kronbäck.
Bilaga 1
|
|
|
|
Kyrkomötet
Läronämndens yttrande
2006:7y
|
|
|
|
Samlevnad, partnerskap, äktenskap
|
|
|
Läronämnden har getts tillfälle att yttra sig över motion 2006:5 och 2006:12.
De båda motionerna knyter an till ett pågående reflektionsarbete kring samlevnad, partnerskap och äktenskap.
2005 konstaterade Läronämnden, i ett yttrande över Kyrkostyrelsens skrivelse 2005:9 att skrivelsens breda perspektiv på frågorna kring samlevnad, familj, barns situation m.m. visade på behovet av att ytterligare bearbeta en rad frågor, exempelvis: Hur ser vår kyrkas skapelseteologi ut? Hur vill vi använda begreppen komplementaritet och sakramentalitet?
Såväl livsmönster som kyrklig praxis förändras kontinuerligt vilket gör det angeläget att de ordningar som finns i Den svenska kyrkohandboken bearbetas utifrån en fördjupad reflektion kring synen på samlevnad, partnerskap och äktenskap i relation till Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Det handlar om det ständigt pågående arbetet med att formulera teologi i vår egen tid.
Läronämnden har stor förståelse för människors behov av en ordning för välsignelse av borgerligt ingånget äktenskap, som är fullödigare än den som redan finns i kyrkohandboken, men vill samtidigt understryka att ordningen inte bör innehålla formuleringar som kan uppfattas som ett underkännande av det redan borgerligt ingånga äktenskapet.
Uppsala den 23 augusti 2006
På Läronämndens vägnar
Claes-Bertil Ytterberg
Närvarande: Biskop Claes-Bertil Ytterberg, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Erik Aurelius, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Carl Axel Aurelius, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund*, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Fredrik Lindström och Jesper Svartvik.
* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering   
|
